Produktionsinfo

Regi:

Payal Kapadia

Manus:

Payal Kapadia

Längd:

118 min

Produktionsland:

IN/FR/LU/NL/IT/CH/US/BE

Produktionsår:

2024

Premiär i Sverige:

2025

Medverkande:

Kani Kusruti, Divya Prabha, Chhaya Kadam, Hridhu Haroon, Azees Nedumangad, Tintumol Joseph, Anand Sami, Lovleen Mishra, Madhu Raja, Shweta Prajapati, Ardra K.S., Sisira Anil CK, Aparna Ram, Kashish Singh, Nikhil Mathew, Bipin Nadkarni, Snehalata Siddharth Tagde, Saee Abhay Limaye, Sanjay Balu Ghanekar, Shailaja Shrikant

Filmografi, urval

2014 Memory Of Being Here
2014 Watermelon, Fish and Half Ghost
2015 The Last Mango Before the Monsoon
2017 दोपहर के बादल
2018 And What Is the Summer Saying
2021 દિવસ અને રાત વચ્ચે
2022 कुछ भी न जानने की एक रात
2024 പ്രഭയായ് നിനച്ചതെല്ലാം

Om filmen

Den indiska filmen All We  Imagine as Light handlar om kvinnor som flyttat från landsbygden för att förverkliga sin dröm om ett annat liv, ett öde de delar med miljontals andra som strömmar in till megastaden Mumbai, själva Bollywoodindustrins epicentrum.

Vi får följa tre sjuksköterskor ur olika generationer som arbetar på ett sjukhus i Mumbai. Prabha lever ensam sedan hennes make gått upp i rök i Tyskland. Hennes unge rumskamrat Anu är hemligt förälskad i en muslimsk kille som hon träffar i smyg och änkan Parvaty känner sig tvungen att flytta tillbaka till sin hemby efter att hon blivit vräkt från sin bostad. Den bitterljuvt romantiska musiken skapar en ton och en stämning som påminner om den man ser i amerikanska indiefilmer som Frances Ha (2012).

Om regissören

Payal Kapadia föddes i Mumbai 1986, dotter till konstnären och videoartisten Nalini Malani och psykoanalytikern ShaileshKapadia. När hon började grundskolan kom hon med i skolansfilmklubb där hon kom i kontakt med verk av avant-garde-filmskapare som Ritwik Ghatak och Andrei Tarkovsky. Efter grundskolan studerade hon vid St Xavier’s College i Mumbai och hon tog mastergrad vid Sophia College for Women. 2012 kom hon in vid Film and Television Institute of India.

Hennes första film, kortfilmen Afternoon Clouds var den enda indiska filmen som valdes till den 70:e Cannes-festivalen 2017.

2021 vann hon Golden Eye Award för bästa dokumentärfilmen,  A Night of Knowing Nothing.

Vår akuella film, All We Imagine as Light, nominerades till Guldpalmen vid filmfestivalen i Cannes 2024. Det var första gången på 30 år som en indisk film tävlade om det som många anser är filmvärldens finaste pris. Nu blev det inte Guldpalmen men väl det näst mest prestigefyllda priset, Grand Prix. Filmen har sedan dess fått ett enormt genomslag, nominerats till flera priser och visats på filmfestivaler runtom i världen. Kapadia nominerades nyligen till bästa regissör på Golden Globe-galan.

I Indien har filmen varit kontroversiell.  När ett alltmer auktoritärt politiskt  styre utövas av det hindunationalistiska regeringspartiet BJP är världens största demokrati på tillbakagång. Det blir allt tydligare att just bilden av Indien är en känslig fråga. Vad är det då för bild av Indien som PayalKapadia visar, och som inte är tillräckligt indisk? Jo, att hon gjort något ovanligt när hon låtit kvinnor från de lägre kasten – dessutom migrantarbetare – bli centrala rollfigurer står helt klart.

Bland allmänheten i Indien har filmen däremot fått ett varmt mottagande. I en intervju i den amerikanska tidskriften Interview säger Kapadia att det inhemska mottagande betyder allra mest för henne: ”Att få Grand Prix i Cannes var roligt och allt detta erkännande är väldigt bra. Men för mig är det mest spännande att filmen släpps i Indien och folk går och ser den. Det har varit min största glädje i den här processen.”

Payal Kapadia