Produktionsinfo

Regi:

Ulrich Seidl

Manus:

Veronica Franz, Ulrich Seidl

Längd:

135 min

Produktionsland:

AT/SK/UA

Produktionsår:

2007

Premiär i Sverige:

Mars 2008

Medverkande:

Ekateryna Rak, Paul Hofmann, Michael Thomas, Susanne Lothar, Natalya Baranova, Natalja Epureanu, Maria Hofstätter, Georg Friedrich, Erich Finsches, Johannes Nussbaum

Filmografi, urval

2002 Zur Lage: Österreich in sechs Kapiteln
2003 Jesus, Du weisst
2007 Import/Export
2012 Paradies: Glaube
2012 Paradies: Liebe
2013 Paradies: Hoffnung
2013 Venice 70: Future Reloaded
2014 Im Keller

Om regissören

Ulrich Seidl, född 1954, fick sin utbildning vid Wiens Filmakademi. De första 20 åren som filmare ägnade han åt a􀄴 göra olika dokumentärer för bl. a TV. Bland de mer omtalade av dessa brukar nämnas ”Tierische Liebe” (eng titel: Animal Love) från 1995. Den tyske regissören Werner Herzog brukar nämna Seidl som en av de viktigaste regissörerna som inspirerar honom. Om filmen Tierische Liebe har han sagt att􀄴 det måste vara den film som kommer närmast visionen av helvetet. Seidls spelfilmstil lånar drag av dokumentärfilm. Han använder sig oft􀄞a av tablåer precis som Roy Andersson gör i sina filmer. Seidl blandar både amatörer och professionella skådespelare i sina produktioner. Mest omtalad är han för att􀄴 han undersöker kontroversiella ämnen i dagens Europa.

Miljöerna är nästan alltid realistiska och han viker inte undan för det obehagliga, förnedrande och brutala i mänskliga relationer (eller brist på relationer). I en intervju har han sagt att􀄴 i sin kommande film vill han undersöka österikarnas förhållande till källare. Han menar att􀄴 österrikare lever sina liv i källare istället för vardagsrum och pekar på fall som Fritzl och Kampusch. De inspärrade flickornas öde chockade en hel värld när avslöjandena kom. Sitt􀄴 genombrott􀄴 för en större publik fick Seidl med filmen Hunddagar, som 2001 fick pris vid Cannesfestivalen. Filmen visades på Filmmuseet för några säsonger sedan. Hunddagar visar upp förortstristess, brutalitet och mänsklig förnedring i en short-cuts-liknande historia. Seidl arbetar intuitivt, filmar på autentiska platser, sällan i ateljé eller studio och oft􀄞ast utan manus. Att􀄴 han kräver oerhört mycket av sina skådespelare är ingen överdrift􀄞 att􀄴 påstå. Han undersöker med stor noggrannhet och nästan påträngande olika människors helveten. Trots dett􀄴a anser han sig inte vara pessimist, snarare en dyster optimist har han sagt. Intressant att􀄴 notera är att􀄴 Seidl i sin ungdom ville bli katolsk präst.

 

Ulrich Seidl