Produktionsinfo

Regi:

Niels Arden Oplev

Manus:

Niels Arden Oplev

Längd:

106 min

Produktionsland:

Danmark

Produktionsår:

2022

Premiär i Sverige:

Medverkande:

Sofie Gråbøl, Lene Maria Christensen, Søren Malling, Peter Gantzler, Garance Chansigaud

Filmografi, urval

2022 Vikings: Valhalla
2019 Daniel
2018 FBI
2017 Flatliners

Om filmen

I filmens öppningsscen anländer Ellen tillsammans med sin man Vagn i en chartrad buss till ett skyddat boende. De ska hämta Ellens syster Inger (Sofie Gråbøl), som större delen av sitt vuxna liv varit psykiskt labil och suicidbenägen, och ta med henne på en resa till Paris, där Inger som ung tillbringade några av sina bästa år. I bussen väntar den gemytlige chauffören Ole, skolinspektör Skelbæk, dennes fru Margit, deras son Christian och det övriga resesällskapet av helt ”almindelige mennesker”. Vid presentationsrundan rycker Inger snabbt åt sig mikrofonen och förkunnar: ”Jag heter Inger, och jag är schizofren”.

Osäkra blickar utväxlas och den förväntansfulla uppsluppna stämningen blir aningen ansträngd, vilket skolinspektören upprätthåller genom att inte försumma ett enda tillfälle att påpeka att Inger är sjuk. Det blir en buss- och semesterresa ingen av dem kommer att glömma.

Filmen är djupt personlig, inspirerad av en gemensam resa till Paris som regissörens systrar gjorde för 25 år sen. Den växlar elegant mellan komedi och drama och blir, trots sitt allvarliga ämne, en livsbejakande upplevelse. 

”Bon voyage” med denna danska roadmovie!

Om regissören

Niels Arden Oplev växte upp i Oue, en liten by på Nordjylland. Efter examen i filmvetenskap vid Köpenhamns universitet fortsatte han på Den Danske Filmskoles regilinje. Vid 28 års ålder 1989 kunde han titulera sig filminstruktør.

Första långfilmen Portland (1996) ingick i huvudkategorin på Berlinfestivalen. Därefter regisserade han populära tv-serier som Taxa, Forsvar, Rejseholdet och Ørnen. De två sistnämnda tilldelades vardera en Emmystatyett för bästa utländska tv-serie. Han återvände 2001 till filmskapandet med Fukssvansen, som fick två Roberts och en Bodil. Tredje långfilmen, ungdomsdramat Drömmen (2006), belönades förutom Kristallbjörnen i Berlin med flera internationella utmärkelser. Oplev var nu en av Danmarks ledande regissörer. Med Män som hatar kvinnor (2009), baserad på Stieg Larssons roman, kickade han igång Nordic noir-vågen, gillad av såväl kritiker som den stora publiken. Följande decennium regisserade han filmer och serier i USA. 

Att Oplev behärskar dramats alla faser visade han tydligt vid återkomsten till Danmark med terrordramat och publiksuccén Ser du månen, Daniel (2019) i vilken vi får följa hur ett skoningslöst krig i Syrien invaderar en dansk familj i en jylländsk idyll. Med Rose har han skapat en genreöverskridande pärla.

Niels Arden Oplev